Journalisternas tio budord, skulle man kanske också kunna säga.
Elementen växtre fram ur “gammelmedierna” (tidnings-, radio- och tv-journalistiken) och man kan undra hur väl dessa fungerar i dagens teknikklimat. Frågan är särskilt intressnat då man ibland pratar om ett medieskifte i och med de sociala medierna. Nu har vem som helst (i alla fall här i Sverige) möjlighet att yttra sin åsikt och rapportera kring en händelse via sociala medier.
Det första som slår mig är att ju fler som rapporterar om en händelse – desto objektivare blir bilden av den. Många perspektiv skapar en helhetsbild och “neutraliserar” de extrema åsikterna. För att släppa lös min inre ingenjör: Särskilt om det är möjligt att utveckla en algoritm som gör det åt oss. Folk rapporterar om händelsen och sedan beräknas den genomsnittliga uppfattningen via en algoritm. Resultatet får sedan agera som den objektiva uppfattningen.
Något som tas upp i boken är att många av punkterna de facto underlättas i och med de sociala medierna. Kanske speciellt:
“It must provide a forum for public criticism and compromise”
Hela internet är i princip ett forum för publik kritik (de sociala medierna inkluderade). Pressfriheten gynnas definitivt. Risken är dock att integritetsskyddet missgynnas. Det är idag betydligt lättare att hänga ut andra (vare sig man är journalist eller inte) på grund av de sociala medierna.
Den (sedan länge) klyshiga frågan om fakta på internet är trovärdigt eller inte resulterar oftast I den trötta meningen: Man måste vara källkritisk, särskilt på internet. Det är en aspekt de ofta tar upp i boken. ”Gammelmedierna” kommer att finnas kvar ett bra tag till. Se bara på radion. Många spekulerade i att den skulle försvinna, men den finns fyller fortfarande en funktion och finns alltså kvar.
Jag tror journalistkåren kommer delas upp i två läger. Ett som går mer åt ett berättande håll, där skrivsättet är en viktig del. Rapporteringen kommer här ske i längre reportage-lika texter, kanske i “new journalism”-stuk.
Den andra delen kommer bestå av ”faktasorterare”. Nyheterna kommer bli kortare och kortare (samt fler och fler). Det måste finnas dukiga personer som sorterar och värderar all fakta. Sociala medier kommer agera som en ny slags tidningsbyrå där ”gammelmedierna” kan hämta information. Kovach och Rosenstiel sätter fingret det när de skriver att:
”The role of the press, in this new age is to answere the question ”Where is the good stuff?”"
Det vill säga att istället för att samla fakta kommer journalisterna att sortera, kontrollera och leverera den i ett paket som kan anses som det viktiga och aktuella.
Journalistiken hänger tätt ihop med demokratin, vilket också tas upp i boken.
“The more democratic the society, the more news and information it tends to have.”
Ofta när en demokrati hotas är det medierna som drabbas först. Censurering och agerande som propagandakanaler för olika politiska partier är en risk. Här är dock de sociala medierna mycket mer slagkraftiga eftersom de till största del består av vanliga medborgare. Opposition och uppror kan göras i ett mycket tidigare skede.
Journalismen kommer troligtvis fortsätta i samma anda, de sociala mediernas framfart till trots. Den kommer kanske bara ta nya skepnader. Människor har en slags inbyggd instinkt att få reda på vad som händer utanför ens egen upplevelsehorisont, en slags instinkt att reflektera om saker vi själva inte drabbas av själva i nuläget.
Hej Sara!
SvaraRaderaDu har verkligen skrivit ett riktigt intressant och tankeväckande inlägg med många kloka tankar. Jag gillar verkligen alla fina (och roliga) metaforer som du använder dig av. När du beskriver elementen som ett periodiskt system eller talar om en algoritm för de sociala medierna. Det är verkligen annorlunda och det fångar uppmärksamhet, på ett väldigt bra sätt. Det gör det spännande att läsa. Att du blandar upp texten med talande och relevanta citat tycker jag gör inlägget lättläst och tacksamt samtidigt som det är fina kopplingar till boken.
För att återigen kommentera din ”ingenjörsreferens”, tycker jag det är väldigt intressant att tänka på att ju fler som kommer till tals desto objektivare bild. Självklart känns det som en spännande idé med en algoritm som på något sätt räknade ut ”sanningen”, men jag kan inte hjälpa att fundera på var människorna då hamnar i allt detta. Skulle datorerna då ta över journalistens roll som ”filter”? Jag tror att en risk med Internet och sociala medier ofta är att den som låter högst och syns mest är den som blir uppfattad som ”trovärdig”. Även om den populäraste åsikten kanske inte alltid är den sanna. Kanske behövs det då en journalist som tänker och skapar proportion?
Vad gäller pressfrihet vs integritetsskydd håller jag med till fullt ut. Internet erbjuder minst sagt nya och ovärderliga möjligheter som forum. Alla kan presentera just sin åsikt och sin historia. På ett sätt tror jag att demokratin stärks i och med detta. Men, som du skriver, blir integritetsskyddet ett problem. Än finns ingen riktigt bra lag som reglerar hur det fungerar med publicering på Internet. Det är lätt att lämna anonyma kommentarer och slinka undan utan att behöva stå för sina åsikter. Där tycker jag däremot att journalisterna har chansen att föregå med gott exempel. Där har läsarna en tydlig avsändare.
Intressanta tankar även vad gäller de två ”läger” som du ser i journalistikens framtid. Jag tror att du har en poäng och jag tycker mig se att det på ett sätt redan har börjat ske. Även om det kanske inte handlar om journalisterna i sig som delats. Istället tror jag att det kommer att handla om en uppdelning av olika typer av medier. De traditionella papperstidningarna (så länge de finns kvar) lever i allt större utsträckning på beskrivande texter, de kan tack vare deadline och trycktider inte tävla med Internet vad gäller rykande färska uppdateringar. Där tycker jag mig då se tidningarnas hemsidor som de ”faktasorterare” du nämner. Jag tror speciellt att den senare kategorin kommer att bli allt viktigare i framtiden när bruset runt omkring oss kommer att låta allt högre. Då kommer vi nog behöva någon som skapar ordning i oredan.
Ditt avslutande tankar om journalistik och demokrati tycker jag knyter ihop inlägget riktigt fint. Speciellt kommentaren om att vi människor alltid kommer att ha behovet av att veta vad som händer i världen runt omkring oss. Det är så sant, så sant.
Tack för en fin text!
Emelie Bröms
Hej Sara!
SvaraRaderaVilket roligt synsätt att se på resultatet av flera rapporterade nyheter. Det stämmer ju faktiskt på något sätt, att om man bara ser på vad som återkommer i olika rapporter så får man ju fram den objektiva uppfattningen.
Och jag håller med dig angående att integritetsskyddet missgynnas på de sociala medierna, jag skrev detsamma i mitt inlägg, att man bör vara försiktig och respektera den personliga integriteten. Eftersom internet har en så pass effektivitet och spridningskraft så kan man lätt orsaka en människa mycket ont genom att skriva ut namn eller lägga upp en bild på personen eller personerna som varit inblandade i en olycka eller annan händelse som rapporteras.
Man kanske borde införskaffa en lag även för sociala medier där som liknar de pressetiska reglerna som journalisterna har. Jag förstår ju självklart att det kan vara svårt att kontrollera allt som skrivs men det är väl lite som med Piratebay. Det är olagligt att ladda ner och dela filer, men många gjorde det för att det var så liten majoritet som blev straffade. Men när de väl började dela ut böter så upphörde en stor del av nedladdningen och fildelningen. Man skulle kunna göra något liknande för de sociala medierna, speciellt med tanke på att de sociala medierna hela tiden utvecklas och blir fler och fler.
Jag tror att gammelmedierna kommer finnas kvar länge. Dock kommer det krävas att de förnyar sig och följer utvecklingen som sker. Detta kommer bli en utmaning för dem, då de sociala medierna verkar ta över journalistrollen. Endera genom att journalisterna själva börjar bli mer aktiva inom de sociala medierna och skriver vid sidan av sitt jobb eller genom amatörskribenterna som är mest aktiva försöker agera nyhetsankare.
Angående din syn på att journalistkåren kommer delas upp i två läger kan jag även här hålla med lite. Det kan nog tendera till att bli mer korta nyheter för att kunna maximera med ännu mer nyheter.
Du skriver att gammelmedierna kommer hämta information från de sociala medierna som kommer vara som en sorts tidningsbyrå. Här tror jag att det kommer vara precis som det är i dagsläget, att de sociala medierna och gammelmedierna är beroende av varandra. De både hämtar och inspireras av varandras nyheter. De liksom göder varandra. Det är spännande att se utvecklingen av både de nya och gamla medierna och jag hoppas att gammelmedierna orkar hänga kvar och konkurrera med de sociala medierna, annars är risken stor att journalistiken kommer försvinna sakta med säkert.
Personligen gillar jag att läsa tidningen i pappersform framför att läsa den på internet. När jag läser den online känns det som om att jag mest läser rubriker och ingresser för att få en uppfattning av nyheterna men att jag sedan går vidare till nästa artikel och rubrik som fångar mitt intresse.
Tack för ett bra och läsvärt inlägg!
Mvh Camilla Johannesson
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHej Sara!
SvaraRaderaDu har skrivit ett bra inlägg med många intressanta resonemang. Du citerar The Elements of Journalism, och skriver att ”The role of the press, in this new age is to answere the question ”Where is the good stuff?”.
Jag tror att detta är en mycket viktig riktlinje för dagens press, som inte bara kan försäkra dess överlevnad, men dessutom göra den betydligt bättre. De som sätter gammelmedierna på en piedestal, kallar det 'god' och 'riktig' journalistik, talar om objektivitet, räds dess utrotning, har kanske inte funderat så mycket på hur inskränkt viss, äldre journalistik kan vara. Vi litar på gammelmedierna eftersom vi förutsätter att de följer journalistikens 10 element, men tillskriver samtidigt dessa journalister - dessa redaktioner - en förmåga de ibland inte har. Objektivitet är en fin tanke, men hindras alltid av den enskilde journalistens referensramar. De närmsta objektivitet de kan komma är strävan efter den.
Vidare begränsas nyhetsrapporteringar av ekonomiska resurser (vilka historier har de råd att berätta? Kan det finnas reportrar i världens alla ändar?), av utrymme (nyheter måste sållas efter vad en liten grupp människor tror ett helt samhälle anser viktigast), och tid. Med de sociala medierna försvinner dessa faktorer, som gör gammelmediernas nyhetsrapportering till vad den är. Å andra sidan riskerar även de 10 elementen att upplösas, då de sociala medierna vill rapportera mest, bäst och snabbast.
I och med detta tror jag att ovan citerade mening är helt rätt approach för gammelmedierna. Dessa har - tack vare de sociala medierna - en världsomspännande redaktion, alltid redo och villig att blogga, twittra etc. om senaste nytt i deras hörn av världen. Gammelmediernas jobb blir förvisso svårare, för det gäller att utskilja en relevans och en sanning i alla detta - i "the good stuff" - men i slutändan kan gammelmediernas nyhetsrapportering bli desto bredare, komma desto närmre.
Du skriver: "Folk rapporterar om händelsen och sedan beräknas den genomsnittliga uppfattningen via en algoritm. Resultatet får sedan agera som den objektiva uppfattningen.". jag vet tyvärr inte om journalistik kan vara så matematisk, men jag förstår din tanke och håller med. Den där objektiviteten som den gode journalisten strävar efter, den kommer han eller hon klart närmre med hjälp av att syntetisera de sociala mediernas rapporter, än att sätta sig på sina höga hästar och helt ensam ta på sig ansvaret om objektiv rapportering.
Tack för trevlig läsning!
Caroline Sjögren