Blogg A: Nyhetsvärdering

Att fiska två nyheter ur nyhestfloden är relativt svårt då det finns så mycket att välja på. Jag valde därför en enskild ström och satte mig för att lyssna på klockan 12-ekot i P4.

Ekot bjöd på sex nyheter varav tre presenterades med rubriker innan själva sändningen började. De tre presenterade nyheterna anses antagligen som viktigast. I ”En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner” skriver Bengt Johansson:

” För att en händelse ska kunna bli en nyhet måste den till att börja medbedömas utifrån om den kan intressera publiken eller om man anser att människor bör få ta del av den”

De tre presenterade nyheterna anses alltså uppfylla dessa krav bäst av nyheterna som rapporterades under sändningen. Den i särklass största nyheten handlade om det ”storgräl i regeringen” som bröt ut när regeringens utrikesdeklaration presenterades. Tvisterna uppstod för att det inte sägs något om ett svenskt erkännande av Palestina som stat i deklarationen.

Varför just den här nyheten fick mest sändningstid (nästan halva sändningen) kan bero på att det fanns mycket insamlat material. Detta är något Bengt Johansson också tar upp i sin studie: Finns mycket varierande och unikt material blir nyheten värdefullare. Under inslaget fanns inspelningar från regeringens presentation samt kommentarer från Ekots utrikespolitiska kommentator som var på plats i riksdagen.

Efter nyheten om utrikesdeklarationen följde två korta rapporter. Först en om att Syriens president utlyser en folkomröstning om ny konstitution. Sedan en om att Berlusconi riskerar fem års fängelse för att ha mutat en advokat. Personligen känner jag en stor diskrepans mellan nyheterna och skulle antagligen göra en större rapportering kring utlysandet av en folkomröstning i Syrien. Varför sändningen inte gjorde det kan ha att göra med brist på material och säkra nyhetskällor.

Nästa nyhet uppfyller båda kriterier väl men kan kännas lite förlegad. Den handlade om att massvaccineringen mot svininfluensan räddade minst 50 liv. Detta aktualiseras dock genom att en ny beräkning visar att vaccinationen var effektivare än man tidigare trott. I ”en studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner” står det att det går att aktualisera en gammal nyhet med en ny vinkel eller att nyheten presenteras på ett annat sätt. Detta är alltså vad som sker här. Dessutom spelas det upp inslag från ett telefonsamtal med en stadsepidemiolog vilket gör nyhet ännu mer innehållsrik. Den här nyheten presenterades också i början av hela Ekot.

Den sista stora nyheten handlar om krisen i Grekland. VD:n Franz Fehrenbach på företaget Bosch hade i en intervju för tidskriften management magazine sagt att Grekland var ”för stor belastning för Europas solidaridetsgemenskap” och att ”om inte Grekland frivilligt lämnar EU och Euro:n så måste reglerna skrivas om och landet uteslutas”.

Finanskrisen i allmänhet, men den i Grekland i synnerhet, hörs och syns överallt. Jag får intrycket att Ferenbach åsikt väger tungt då sändningen väljer att rubricera händelsen med ”Tyska företag vill utesluta Grekland ur Euro-samarbetet”. Alltså "företag" i plural, när det i själva verket är en enskild mans yttrande. Eftersom krisen i Grekland (och Tysklands inblandning i den) intresserar många blir ett citat som detta större än vad det kanske egentligen är.

Rapporteringen uppger dessutom att det inofficiellt beräknat skulle kosta tyska skattebetalare mellan 25 och 100 miljarder Euro om Grekland går i konkurs. Ordet ”inofficiellt” gör mig lite konfunderad då rapporten inte ger någon ordentlig källa. Nyheten fortsätter därefter med att förbundskansler Angela Merkels talesperson sagt att Tysklands regering inte gjort några beräkningar och inte vill spekulera i hur mycket det skulle kosta. Rapporteringen avslutas med att ”flera länder inte vill ha kvar Grekland i EU-samarbetet och att det nu är Greklands sak att övertyga de om att de ska vara kvar”, vilket är något Greklands finansminister har sagt.

Hela Eko-sändningen avslutas kort med att rapportera om lavinrisker i Åre-fjällen. Den här nyheten känns mest konkret och tydlig, antagligen för att det är ren och skär rapportering utan utrymme för missförstånd och spekulering.

Min slutsats efter att ha läst "En studie av nyhetsvärdering" kombinerat med boken "En grundbok i journalistik" av Björn Häger och ha lyssnat uppmärksamt på det här Ekot är att nyheter inte väljs av en slump. Det kan ibland verka slumpartat men vad som rapporteras till oss via media har genomgått många bedömningar på vägen.
Vi vill läsa om det som drabbar oss personligen, just nu. Detta har nyhetsförmedlaren i åtanke.

Referenser:
Johansson, Bengt. Vid nyhetsdesken “En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner”. Studier i Politisk Kommunikation nr 19, 2008.
Ekot i P4 den 15/2 2011 klockan 12:00

Övriga källor:
Häger, Björn. Reporter "En grundbok i journalistik". Norstedts, 2009.